Historielös historieskrivning

Ibland blir enstaka datum bärare av hela historieskrivningar; vare sig det handlar om datum som formativa moment, eller som symboliska konstruktioner för större historiska processer, blir dessa datum mer än bara 'carriers of meaning': de blir synonyma med den händelse eller process de konnoterar.

Typexemplet är såklart 11 september. 1973 tog Augusto Pinochets militärjunta makten i Chile och 2003 blev Anna Lindh mördad på detta datum. Men dessa händelser bleknar i jämförelse med vad attackerna mot World Trade Center och Pentagon 2001 har kommit att innebära; 9-11 är numera för många inte längre ett datum, utan det begrepp som inte bara beskriver utan har kommit att skapa inledningen på det nya milleniet och dess politik.

Så kommer enskilda datum att forma hela epoker. Den skugga som dessa enskilda tidsenheter kastar, är ofta så lång att andra datum försvinner.

Ett sådant datum var gårdagens, den 17 januari. Igår onsdag fyllde the Military Commissions Act 3 månader. Den amerikanska lagen, som signerades av president Bush den 17 oktober 2006 har syftet att "underlätta förandet av terrorister och olagligt stridande inför rätta, genom fullständiga och rättvisa rättegångar av militärdomstolar ..." (fritt översatt) När president Bush skrev under lagen, skriver Garrison Keillor i artikeln The Upside of Terror, "krympte plötsligt skillnaden mellan frihet och terror." Lagen, som enligt många 'legaliserar tortyr' och upphäver habeas corpus - den rättsprincip som fastställer att varje person som hålls i fängsligt förvar eller som på annat sätt är berövad sin frihet har rätt att få höra anklagelserna mot sig och har rätten att bemöta dessa anklagelser samt att få en domare eller domstols åsikt om huruvida det finns skäl för fortsatt frihetsberövande - har fått enorm internationell såväl som inhemsk kritik: Enligt Amnesty International står lagen i direkt motsatsförhållande till mänskliga rättighetsprinciper och enligt många bryter lagen explicit mot den tredje Genèvekonventionen, som handlar om hur krigsgångar skall behandlas.

Som av en händelse fyllde även Benjamin Franklin år den 17 januari. Som en av 'the founding fathers', som 1776 signerade USA:s oavhängighetsförklaring, skulle Franklin igår ha fyllt 301 år. Franklin var både politiker och uppfinnare. Han uppfann bland annat den så kallade franklinugnen, som var mycket säkrare och effektiv än tidigare ugnar (som han för övrigt aldrig patenterade, eftersom han uppfann den för samhällets bästa) och konstruerade 1752 den allra första åskledaren. Franklin etablerade den allra första frivilliga brandkåren och kom även på idéen med brandförsäkring. Han uppfann även simfenor och gratis bokutlåning från allmänna bibliotek.

"Educate your children to self-control, to the habit of holding passion and prejudice and evil tendencies to an upright and reasoning will, and you have done much to abolish misery from their future and crimes from society, " sa han en gång. Som tänkare räknas Benjamin Franklin som en av de stora liberalerna, vars tankar kom att påverka många efter dem. Han förespråkade frihandel och demokrati och var emot slaveri.

Franklins ord om det 'sunda förnuftet' och dess roll i samhället ekades i tisdags av den amerikanske senatorn Barack Obama som i ett tal konstaterade att "våra ledare i Washington verkar oförmögna att arbeta tillsammans på ett praktiskt, förnuftigt sätt." Att Obama nu officiellt har gått ut som presidentkandidat inför USA:s presidentval 2008 är dock lovande inför framtiden.

Onsdagen den 17 januari 2007 fyller alltså samtidigt Benjamin Franklin 301 år och the Military Commissions Act 3 månader. Sammanträffandet känns påtagligt talande, i en tid när amerikansk politik påverkar allas våra liv. De två födelsedagarna speglar USA:s janusansikte: som inspiration och påverksanskraft för miljontals människor, för frihet och demokratiska ideal, men även som alltmer arrogant, hybris-drabbad stormakt.

Precis som det ofta är enstaka individer som skapar historia, formar enstaka datum den mening vi ger den. Risken är dock stor för att när vår framtid ligger i enstaka individers händer, blir deras egen omedvetenhet om sitt eget lands historia det som återupprepar gårdagens misstag.

Andra bloggar om: politik, historia, the Military Commissions Act, Benjamin Franklin, 17 januari